Kolumnist, Master Data och en kanariefågel

För ett tag sedan skrev jag om att standarden på kolumnister i DN har blivit sämre på senare år. Jag rackade ner på en  filosofiprofessor, av en sådan borde man kunna förvänta sig knivskapa analyser och välformulerade vettiga kontroversiella åsikter, Jag glömde bort en annan professor, Lars Calmfors han har just allt det jag efterlyste. Han är kunnigare än jag, bättre analytiker och troligtvis också intilligentare. När jag läser Calmfors lär jag mig något, som i morse. Jag vill bli upplyst, det är det jag betalar DN för. Calmfors har också den goda smaken att peka på fel han själv gjort, det tyder på ödmjukhet en egenskap de flesta politiska krönikörer saknar. Nu är visserligen Calmfors professor i nationalekonomi, men det han skriver är politiskt i allra högsta grad, nationalekonomi är till stor del politik, den del som inte är politik borde vara det (och kanske vice versa).

Själv har jag har varit i Örebro under veckan och arbetat med Master Data Management, det är ännu tråkigare än vad det låter. En dagslångt möte med Master Data är ungefär lika roligt som en tandutdragning. Nu blev det lite bättre, vi har lite olika åsikter om hur man ska hantera Master Data på företaget och det ledde till givande diskussioner.

Master Data är statisk information i datorsystem som exempelvis kunduppgifter.

- 'Hej Kurt, jag ringer ifrån Kalsongspecialisten vi vill gärna ge dig tio par kalsonger som en gratis gåva helt utan kostnader!'

- 'Jag heter Evalena inte Kurt, och jag vill inte ha tio par kalsonger!'  

Om du råkat ut för en liknande situation så har du råkat ut för dåligt Master Data, av detta förstår var och en, att Master Data inte bara är tråkigt utan också viktigt.

Till sist, jag blev tipsad av en belgisk kollega om en sjukt rolig skämttecknare Canary Pete, tyvärr behöver man kunna lite flamländska för att helt förstå det roliga. Den här bilden är dock på engelska:

https://www.google.se/search?q=canary+pete+cartoons+krant&espv=2&biw=1745&bih=925&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ei=umBUVamjOIq4sQGuq4CwBA&ved=0CDgQsAQ

Partiledardebatt - nyspråk och triangulering

Partiledardebatt 2015-05-10:

Jag har alltid lärt mig att motsatsen till demokrati heter diktatur på svenska. Det verkar som om bara Jonas håller med mig, de andra partiledarna verkar ha anpassat sig till Stefans nyspråk 'icke demokrati', som han använde elegant på visit i Kina för att beskriva värdlandet. I Kina under en presskonferens var det förståeligt, men inte i Sverige. Nu vill partiledarna inte peka ut diktaturer, utan pratade om icke demokratier. Vidare kunde inte Åsa tala klarspråk om Vattenfalls brunkoltillgångar i Tyskland. En av de få saker jag och Jonas är överens om är att vi ska göra allt för att minska brunkolsbrytning så mycket som möjligt. Men Åsa ville inte hjälpa Jonas utan politikersvarade på frågan om hon ville stoppa utförsäljning av Vattenfalls brunkoltillgångar. Varför är jag inte förvånad?

Oroande är att alla partier verkar närma sig SD i invandrarfrågan, mycket försiktigt visserligen och i smyg. Hjälpa fattiga hemmavid, temporarära uppehållstillstånd etc. Jonas var märkbart tyst om fri invandring, det är inte många år sedan V och MP i riksdagen pläderade för att Sverige aktivt ska söka upp sådana som har det svårt och erbjuda en plats i Sverige. Jan försökte 'skoja' bort Jimmys påstående att 500.000 nya svenskar extra kommer att göra bostadssituationen värre, Jan fick ett försiktigt medhåll av de andra partiledarna, men faktum kvarstår alla partier har närmat sig SD.

Åsa fick skit för hon jämförde flyktingsituationen i medelhavet med Auschwitz, men jag tycker det finns relevans för jämförelsen vad gäller mänskligt lidande. Titta på hur det ser ut i Libyen och Syrien för de stackars satar som flyr rakt ut i havet, ifrån systemtiskt mord, plundring och våldtäkt. Jag ser det inte som en förminskning av Auschwitz, utan en en förstoring av nuvarande flyktingkatastrof idag, men vi har ingen aning om hur det slutar. Historielöst är det inte. Åsa snobbade också med att hon visste vem Descartes var.

För övrigt var det som vanligt, ingen svarar rakt, alla skyddar baken. Moderaterna har en lång väg att vandra för att komma tillbaka. Är Anna rätt kvinna för att elda på trupperna? Det kändes inte så. Jan och Annie plus kristdemokraten var piggast, de andra var påfallande bleka och lågmälda. Jag fick en känsla av att ingen förutom Jonas ville stöta sig för mycket med Jimmy, alla markerade, men inte mycket mer.

Syrien en humanitär katastrof

Igår på vägen hem hörde jag ett reportage ifrån ett syriskt flyktingläger av Sveries bästa utlandkorre Cecilia Udden. En socialdemokratisk minister (jag tror det var Morgan Johansson) var på besök. Det var kanske inte Cecilias bästa reportage, hon lät dessutom annorlunda, rösten var förändrad som en rökare som slutat eller så. Reportaget handlade om att väldigt många syrier vill till Sverige. Tacka för det alla vill nog bort ifrån det syriska helvetet. Många syrier har dessutom anknytning till Sverige, nästan alla känner till vårt land. Jag känner till ett fall där en svensk blev indentifierad som just svensk på grund av hans svenska accent. Många syrier såg redan innan den arabiska våren Sverige som ett paradis, där bara de som vill jobba gör det, de andra försörjs av staten.

Cecilia berättade om och intervjuade en syrisk teckningslärare som just hade fått upphållstillstånd i Sverige, det var ett hemskt levnadsöde, där vi besparades de värsta detaljerna. Jag känner mig lite stolt som svensk när vi kan hjälpa en människa i nöd. Men det finns så många, det är inte möjligt att hjälp alla, och jag är inte heller beredd att försaka allt för mycket för att hjälpa andra, jag vill ha kvar mitt liv som det är. Som jag skrivit förut, vi i EU måste ta fram en hållbar strategi för hur vi ska hjälpa eller förhålla oss till alla som vill hit. Ett sätt är att skicka fredsmäklare till oroshärdarna runt om i världen, så att det blir drägligare att leva där. Tyvärr kommer inte det att hända, det troligaste scenariot för Syrien är nog ett 10 till 15 årigt blodigt inbördeskrig.


I reportaget passade den svenske ministern på att kritisera ett moderat förslag om temporära uppehållstånd och påminna om att Fredrik Reinfeldt inte längre är kvar i politiken.
Kvällen innan hörde jag Magdalena Andersson påminna om att Anders Borg inte är kvar i politiken. Man får en känsla av att en spinndoktor är i farten.

Spelsajter

 'Jag gillar att titta på på livestreaming, gör inte du det också? Surfa in på min spelsajt och titta'.
En samvetslös machotyp vill få jagsvaga ensamma män att känna sig manligare igenom att spela bort sina pengar på hans sajt.
En jävla älg lovar att på hans spelsajt 'kan de som vill ta det lilla lugna' spela bort sina pengar. För ensamma äldre och sinnessvaga.
En sajt har Blondie låten 'Maria' som signatur, de har antagligen alkoliserade ensamma kvinnor som målgrupp.
Det finns sajter för varje tänkbar målgrupp som lätt kan bli spelberoende, marknadsföringen är genomtänkt, professionell och effektiv. Spelsajter lägger ner enorma summor på TV reklam, populärt är att använda sig av sportkändisar som Mats Wilander för att locka in folk till spelsajter. Jag kan förstå att kändisar på dekis lockas till att uppträda som frontfigurer för spelsajter, jag kan till och med känna viss sympati för dem, men att framgångsrika och förmögna ställer upp för denna kommers är vämjeligt.
TV reklamen blir speciellt intensiv på helgkvällar, det gäller att fånga in fyllskallarna. Utan omdömme spelar man bort mer pengar. Redan 1990 fick jag veta av en representantant för ett TV handelsbolag att det var speciellt viktigt att TV handeln fungerade under helgnätterna, 'då köper de ensamma fyllskallarna som galningar'. Detsamma gäller för spelsajter idag.

Fiska i grumligt vatten

Jag läste i morse i DN att miljöpartiet ska sluta försöka stjäla röster ifrån FI och istället försöka fiska röster hos lite äldre medborgare. Jag glömmer inte Åsa Romssons oblyga röstfiskeri i Almedalen, där vi medelålders svenska män var ungefär lika mycket värda som bajskorvar. Om Åsa kommer och försöker charma mig kan jag bara säga 'näru den kärringen går inte, mig lurar du inte'.


 

Veckan som gick

För några veckor sedan såg jag en virrig filmregissör i SVT programmet Debatt. Hon hade inte en redig tanke i huvudet, och av barmhärtighet valde jag att inte namnge henne, man sparkar inte på en som ligger. Men till min förvåning har jag nu erfarit att Stina Oscarsson är krönikör i DN, och alltså tjänar pengar på sina stolliga åsikter. Jag har antagligen läst några artiklar av henne och förstått att hon inte förtjänar att läsas och sedan ignorerat henne.
Kvaliten på både krönikörer och ledarskribenter har på senare år sjunkit hos DN. Numera är det bara Hanne Kjöller och Natan Shacher som genomgående håller hög kvalitet. Hanne för att hon har oväntade perspektiv på tillvaron och Natan för hans humanistiska bildning, bägge skriver väl och är för det mesta intressanta att läsa. Gunnar Jonsson kan nog bli bra med tiden. Men de flesta skriver typ bra gymnasieuppsatser, menlösa åsikter om saker jag redan kan bättre än skribenten. Som prenumerant tycker jag att jag har rätt till lite mer än så, jag kanske är överdrivet kritisk. Men hur kan Stina Oscarsson få del av mina prenummerationspengar? Det finns andra stolpskott på DN, som Torbjörn Tennsjö filosofiprofessor, av en sådan borde man kunna förvänta sig knivskapa analyser och välformulerade vettiga kontroversiella åsikter, ibland får han till en bra artikel, men det mesta han skriver är trams. Jag misstänker att han är väldigt verbal och det skyler över ett tunt intellekt när han pratar, en skitsnackare helt enkelt. En annan skitsnackare som jag såg på SVTs Agenda är Daniel Suhonen, nu debatterande han flyktingströmmen till Europa. Välformulerad aldrig i avsaknad av nästa replik som sällan eller aldrig överenstämmer med verkligheten.

Debatt, intellektuell lyteskomik

För några veckor sedan såg jag programmet Debatt i SVT. I veckan såg jag det igen. Debatt är ett ganska corny program, där man ofta plockar fram en stollig åsiktsmaskin som ska debattera mot någon mer vettig person. Det är något av en parodi på en seriös debatt. Debatten jag såg i veckan var en parodi på parodin. Kulturabetare har gått ihop för att protestera mot en NATOövning i Norrland. De företräddes av en filmregissör som debatterade mot en folkpartist. Regissören hade inte en vettig tanke i huvudet, hen motsade sig själv mest hela tiden, det hade varit bättre om hen hade debatterat själv. Underhållningsvärdet hade ökat samtidigt som folkpartisten hade besparats pinsamheten att delta i programmet.
Någon borde ha avrått filmregissören att delta, en god man eller kvinna borde ha stoppat den intellektuella lyteskomiken, det enda goda med hens framträdande var att de som debatterat flyktingströmmarna till Europa framstod som seriösa. Ingen debatant nämnde ens ordet ekonomi. Hur kan man tala om den största folkvandringen i historien utan att nämna kostnader. Alla ville i stort samma sak, rädda människor ifrån att drunkna i medelhavet. Alla var tvugna att markera mot den obligatoriska sverigedemokraten. Det enda oförutsedda i den debatten var en socialdemokrat som utmålade utländska (danska) socialdemokrater som fascister, det var oväntat. De flesta i debatten ville att flyktingstömmen, som beräknades till 50 miljoner skulle hjälpas till Europa, hur och var i Europa var oklart. Vad ingen verkade förstå är att det här är bara början, när den första vågen på 50 miljoner har flyttat till Europa kommer en nästa våg minst lika stor. Folkvandringar sker därför att det inte går att leva där man bor, oftast är folkvandringar kopplade till klimatförändringar. Ser vi de första förflyttningarna p.g.a. 'global warming' nu? För mig framstår det som viktigt att EU tar fram en hållbar strategi för hur vi ska hantera folkvandringen.
Jag har skojat om att när de första 50 miljoner klimatflyktingarna ifrån södra Europa börjar vandra mot Norden, kommer Sverige spärra av Öresund och skjuta sönder varenda farkost på väg till Sverige. Skrattet har fastnat i halsen, det är inte kul längre.