Elvis eller Tommy?

På innergården till Frödingsvägen fyra år gammal var jag utsläppt för att leka med de andra större barnen. Jag var hemma hos mormor och kände ingen, men man gjorde så på den tiden ungarna fick klara sig själva inget konstigt med det. Jag klarade mig alltid bra hade någon bråkat med mig så hade mormor snabbt tagit tag i problemet hon var formidabel, om det behövdes hade hon utdelat vad hon kallade 'en nedra lavett' man gjorde så på den tiden. Hon var inte konflikträdd milt sagt. Där stod jag framför skocken av främmande barn som avkrävde mig ett svar "Elvis eller Tommy", jag hade ingen aning om vad de pratade om. "Vem är bäst Elvis eller Tommy?" Jag svarade Tommy för jag hade hört det förut och visste att det var ett pojknamn. Svaret var rätt, jag blev accepterad och vad jag minns hade jag kul på innergården till Frödingsvägen. När jag blev äldre skulle man välja mellan Beatles och Rolling Stones, jag var en hängiven Stones-fan, men gillade Beatles i smyg, lillasyrran hade "Beatles for Sale" jag lyssnade mycket på den, även om jag lyssnade mer på Stones. Jag tycker fortfarande att Stones första cover på "Around and around" är något av det coolaste jag hört.

Den här typen av barnsliga tvångsval (som jag redan som tioåring tyckte var korkade) har börjat sprida sig som en farsot bland politiska journalister. Intervjuoffret utsätts för ett korkat val, man tar en anständig politiker som man vet att den intervjuade inte gillar, sedan tar men en oanständig på andra sidan höger-vänsterskalan och kräver ett svar "Vem väljer du?" Om då intervjuoffret har en ryggrad och inte väljer någon får han eller hon löpa gatlopp i media som devot dyrkare av den oanständige politikern. Senast var frågan visst "Macron eller Orban?" Jag hade svarat "Tommy",  ni vet varför.

Partiledardebatt

i SVT i går, faktiskt hyfsat bra, inte så mycket slagord och debattanterna svarade på varandras frågor, ja till viss del i alla fall. Det var nog mest Annie Lööv som inte kunde låta bli de inövade fraserna. Jonas Sjöstedt försökte dela ut tasksparkar men hade förvånansvärt lite att säga. Det mest intressanta är att alla går i en mer kärnkraftsvänlig riktning, Centerpartiet vill tydligen inte prata om kärnkraft längre. Jag misstänker att det finns en majoritet i riksdagen för att behålla nuvarande kärnkraftverk och även utveckla ny kärnkraft, om ledamöterna fick rösta dolt. det ska bli intressant att följa kärnkraftsdebatten. Den stora frågan är när inte om vänder vinden?
Debatten vinnare var klart Jan Björklund tätt följa av Ebba Busch Thor och Jimmie Åkesson, men även Stefan Löven och Ulf Kristersson var bra. Annie Lööv och Isabella Lövin var dåliga. Jonas Sjöstedt var bedrövlig, mest substanslösa tasksparkar och tomma hot, han börjar låta som en trött parodi på sig själv.
Får partiledarna träna lite mer på att inte tala i munnen på varandra, lyssna och hålla sig till ämnet, kan partiledardebatterna bli informativa. De två som tjänade mest på det nya debattformatet var Jan Björklund och Stefan Löven.

Flyga Stockholm Bryssel ToR

Jag tittade på brottstycken av Miljöpartikongressen i går. Vid ett tillfälle står en yngre medlem i talarstolen och säger "vi ska förbjuda slipsgubbar att flyga Stockholm Göteborg". Jag  satte kaffet i vrångstrupen och nästan tappade kaffekoppen. Jag förväntade mig burop och att killen skulle bli utesluten omedelbums. Men icke det blev applåder och lite småskratt, senare sa det nya språkröret något i stilen "vi vill samma sak men har olika åsikter hur man ska åstadkomma det, det är normalt i ett parti". Normalt i ett parti att förbjuda en grupp att flyga? Inte helt riktigt, men ett tyskt parti förbjöd judar att nyttja publika transportmedel. Är det det partiet språkröret syftar på? Är det okey att motionera om att förbjuda mörkhyade EU-delegater att flyga Stockholm Bryssel? För mig är gränsen glasklar, man förbjuder inte folkgrupper att nyttja transportmedel, varken judar, mörkhyade eller slipsklädda gubbar. Inom vänstern är det dock helt ok att hetsa mot grupper man inte gillar, det kan vara medelålders etniskt svenska män, konsulter eller slipsklädda gubbar. Vad hade hänt om en SD delegat vid en konferens hade uttalat en målsättning att förbjuda exempelvis mörkhyade EU delegater att flyga till Bryssel?

El, miljömuppar och verkligheten

I blaskan läste jag att medellivslängden på en el-sparkcykel i Stockholm är 40 dagar. Det är något kortare livslängd än jag skulle ha gissat, men inte mycket. Jag undrar hur klimatsmart det blir. Det gör nog inte miljömupparna i Stadshuset, de är inte primärt intresserade av att minska CO2 utsläppen. De är primärt intresserade av att få bort bilismen.
I radion hörde jag att något slags organisation i Tyskland kommit fram till att elfordon bara under speciella omständigheter släpper ut mindre CO2 än dieselfordon. De skarpa hjärnorna i den tyska organisationen har listat ut att om man laddar elfordonen med fossilgenererad el, så släpper elfordonen faktiskt ut mer CO2 än dieselbilar, välkommen till verkligheten. De allra flesta elbilar laddas av fossil-el, Sverige är ett extremt undantag p.g.a. vår stora andel av vatten- och kärnkraft. Tyskland som genomgår en katastrofal energiomställning, där kärnkraft fasas ut till förmån för (brun)kol, olja och fossilgas är mer representativ för elproduktion i Europa. I de allra flesta länder är elbilen oftast en större utsläppare av CO2 än dieselbilar. Så ser verkligheten ut, det är ingenting som bekymrar miljömupparna, som oftast lever i en alternativ verklighet.

Flygskam inför EU-valet.

Det ska bli intressant att se hur många EU politiker som kommer att lova att i framtiden åka tåg till Bryssel. Hittills har jag inte hört många EU politiker prata om flygskam. Jag misstänker att de kommer att flyga på som vanligt oavsett partifärg.

Generalisera hit och dit

I morse såg jag i blaskan att en moderat hade avgått p.g.a. av att hon hade bloggat om att alla invandrare är analfabeter. Gott så, man ska undvika att generalisera om folkgrupper, särskilt om man är offentlig politiker. Men vad jag vet så har ingen politiker som för några år sedan pratade vitt och brett om att de inkommande flyktingarna till stor del var välutbildade akademiker vare sig har gjort avbön eller avgått.

Oetisk kärnkraftkritik

På senaste tiden har kärnkraftsmotståndarna bytt argument igen, nu tar det för lång tid att bygga ut kärnkraft. Efter att under en mansålder stoppat utveckling av kärnkraft med olika argument, det är mystiskt farligare än allt annat, det är föråldrad teknologi, det är olönsamt etc. så säger man nu att det tar för lång tid att bygga ny kärnkraft, snacka om att byta fot! Dessutom blir det konstigt att att använda det gamla argumentet att det är för dyrt samtidigt som man säger att ingen kostnad är för stor för att stoppa CO2-utsläppen.
Så idag är argumenten mot kärnkraft, det tar för lång tid att bygga nya kärnkraftverk och kärnkraft är för dyr. Att det tar för lång tid att bygga ut kärnkraften har motståndarna själva skapat genom sitt idoga arbete med att stoppa utbyggnad. Att kärnkraften är för dyr är att tala mot sig själv, när man menar att ingen kostnad är för stor för att stoppa CO2-utsläppen. Det blir inte bättre av att bägge argumenten är fel. I USA står flera privata bolag i färd med att lansera olika modeller för snabbyggda minikärnkraftverk till en rimlig kostnad. Ett företag pratar om att bli kärnkraftens IKEA. Sverige hade kunnat vara med i den här utvecklingen av extremt klimatvänlig elkraft, men miljörörelsen har effektivt blockerat all sådan utveckling, tåget har gått och vi står kvar på stationen. Om 10 år kommer vi att köpa många nya minikärnkraftverk var så säker. Då har hela miljörörelsen bytt fot igen och protester mot något annat.