Roliga debatter i TV

Förra veckan såg jag två minidebatter som lockat till skratt. Först en brunkolsdebatt som varken muntergöken Gustav eller Etanolåsa ville delta i. Gustav vill numera efter konsultation med spinndoktorerna i partiet bara säga positiva saker och det blir ju lite svårt när brunkol är på tapeten. Etanolåsa vill numera stärkt av framgångarna med Etanolbränsle mest subventionera elbilar, lite otippat kanske men så är det. Ingen av dem vill förknippas med brunkol, i stället skickade de fram Lise Nordin som fick ta åt sig hela äran själv. Lise slog knut på sig själv i sina försök att förklara regerings politik, samtidigt som vänstermotdebattanten spelade mot öppet mål. Nu hade det inte behövt gå så illa för Lise om hon bara läst den här artikeln i DN. Det kanske finns en bättre utväg ur brunkolskatastrofen än att stoppa huvudet och brunkolet i marken.
I Agenda debatterade Annika Strandhäll mot en moderat, efter en civiliserad start visade Annika att hon behärskar s.k. kvinnliga härskartekniker minst lika bra som Gudrun Schyman. Hon inte bara avbröt den manlige moderate motdebattanten, hon pratade i mun på honom hela tiden, samtidigt som hon krävde absolut respekt för att själv få tala ostört. Ja Annika är nog snäppet bättre än Gudrun, Gudrun är inte lika fräck hon lämnar bara aldrig över ordet till någon annan.

OKQ8 skitservice

Igår såg jag den där TV-reklamen för OKQ8 där en bror duktig-typ hjälper allt och alla med råd och dåd. Reklam är inte verklighet i det här fallet befinner sig reklamen på en annan planet. På vår planet varken kan eller vill OKQ8 ens hjälpa någon att starta en bil med tomt batteri.

'Vi på OKQ8 kan hjälpa dig med så mycket mer än att bara fylla på tanken då och då.' 

Morsning OKQ8 varken kan eller vill.

IT-genier

Enligt en ny Pisa undersökning så sackar svenska elever än mer efter i ämnen som matematik och läsförståelse. En förklaring skulle vara att man använder mycket IT i svenska skolor. Och jag som trodde att eleverna blir genier av att facebooka och spela WoW på paddan.

Debugging the hubot

Igår skrev jag om Batras problem att förstå frågor. Annika Lantz menar att Batra har någon typ av afasiproblem, i en brilliant analys skriver hon: 
Vem ringer jag om jag vill få tag på Anna Kinberg Batras programmerare och anmäla en bugg i svarscentrat?
Jag menar att buggen står att finna i AI modulen.

Svara på frågan, Pucko!

Agenda igår, moderatledaren Batra förstod aldrig frågan 'varför vill Moderaterna införa flyktingkvotering mellan länder i EU, men inte mellan kommuner i Sverige?'. Batra trodde hon fick en fråga om hon tyckte det var viktigt att immigranter ska arbeta i Sverige eller inte. Den utmärkta programledaren (som hade en ängels tålamod) tog om frågan, omformulerade frågan, förenklade frågan, men moderatledaren förstod ändå inte. När hon senare fick frågan om varför moderatledda kommuner tog emot minst flyktingar, förstod hon inte heller den frågan utan trodde att även det var en fråga om det är viktigt att immigranter ska arbeta i Sverige eller inte. Batra visade med stor tydlighet att hon är endimensionell och bara kan hantera en fråga i taget.
Jag har tidigare givit uttryck för hur illa jag tycker om människor/politiker som inte försöker svara på frågor i intervjuer. Magdalena Andersson ger ofta ett väldigt otrevligt och arrogant intryck, men i Batras fall tror jag det är mer dumhet, hon gav i alla fall ett väldigt korkat intryck i gårdagens Agenda. Jag tror inte hon leder Moderaterna i två riksdagsval, frågan är väl snarare om hon leder partiet i ett riksdagsval.

Själv tror jag att moderaterna i likhet med typ 95% av Sveriges befolkning vill ha flyktingläger så långt bort som möjligt ifrån sitt eget grannskap. Och om moderatledningen försöker tvinga på moderatledda kommuner flyktingkvoter, så är det en uppenbar risk för röstflykt till SD. Men det tror nog inte Batra, hon förstår ju inte ens frågeställningen.  

Torsdag 2015-09-10

I torsdags morse tankade jag bilen i Slussengaraget, när jag skulle åka därifrån vägrade bilfan att starta. Efter överläggning med den vänlige killen på macken kom vi fram till att det troligtvis var batteriet som var slut.
- 'Kan du hjälpa mig att starta bilen?'
- 'Jag vet inte, jag ska fråga en kollega.'
Kollegan som uppenbarligen var chefen sa 'vi kan inte hjälpa, du får ringa efter starthjälp, det finns många.'  Sen stack han. Den vänlige killen hjälpte mig och ringde en bärgare. Jag insåg att det skulle kosta en slant, men tänkte mer på att lösa problemet med en stillastående bil, det kostar nog en fem sex hundra men ok, det går fort och jag slipper besvära någon bekant. Bärgaren kom och tog fram sitt lilla startbatteri och bilen kickade igång. Ettusenfemhundra kronor kostade det. Inget tack OKQ8 för skitservice, en stor bensinmack som inte kan starthjälpa en bil.
Nåväl vidare till bilverkstan. 'Det är en Volvo V50, då är generatorn paj. Det är inte första generatorn vi byter på en Volvo V50. Vi beställer en ny ifrån Volvo.' Av det förstår man att här kommer jag få dega upp en hel del. Mycket riktigt både batteri och generator behöver bytas, det kommer att kosta c:a 8500 kr. tio tusen spänn fattigare och klockan är inte halv nio än. Kul början på en dag. När jag efter dagens slut skulle åka hem, insåg jag att jag glömt hemnycklarna i bilen! Mina söner har reservnycklar, så jag ringde den äldsta:
-'hej jag kommer förbi och hämtar mina reservnycklar'
- 'det går inte brorsan lånade dem när han glömt sina hemma och behövde komma in i din lägenhet'
- 'VA!?! @¤@#& har du lånat ut mina reservnycklar?'
- 'ja'
Jag avslutade samtalet och ringde den yngre brodern.
- 'Hej, jag behöver mina reservnycklar, kan du komma över med dem?'
- 'Jag är i Åme, kommer hem nästa vecka'
- 'va!?! @¤@#&'
Jag avslutade samtalet, helt klart är att barnen kan man inte lita på, när de behövs som bäst är de inte där. Jag ringde mina föräldrar, mamma svarade.
- 'Hej jag behöver mina reservnycklar'
- 'Jag kommer över med dem'
- 'Nej det behöver du inte, jag kommer och hämtar dem'
Kommunal resa med tunnelbana till förorten i rusningstrafik är inget jag är van vid, det var däremot den äldre damen som steg på efter mig. För att komma med tryckte hon helt sonika in mig i den överfulla vagnen. Jag inbillade mig att jag drog till mig nyfikna blickar, ljushårig klädd i blazer stack jag ut. När man inte är van är det inte bekvämt att stå hoppackad med andra på det sättet, det är det nog inte heller när man är van. Hur som helst resan gick bra, väl framme gick jag över torget, och insåg att ursprungligen hade man haft en arkitektonisk ide med torget, som inte var så tokig, det hade man nu rättat till. Torget var bortbyggt till gångar mellan det som måste vara den fulaste förtätning av ett torg någonsin. Hagsätra torg ser helt enkelt för djävligt ut, de ansvariga för förfulningen borde hållas ansvariga på något sätt, och torget borde få en egen obligatorisk föreläsning på Arkitekthögskolan som ett varnande exempel på hur man inte ska göra.
Nåväl resten gick bra, jag hämtade mina nycklar och åkte hem.
En riktig skitdag.

Internetregler

Redan tidigt 1980tal införde jag tre begränsande regler för vad jag skrev i elektroniskt format, på den tiden mest i form a email.
Undvik att skriva negativt om någon, skriv aldrig något elakt och skriv aldrig någonsin något jag inte kan tänka mig säga direkt i ett fysiskt möte.
De här reglerna kom inte till på förekommen anledning, utan av en insikt i att det jag skriver i elektroniskt format kan både sparas och spridas på sätt jag inte haft för avsikt. Jag ville göra det lätt för mig, att slippa gå omkring och oroa mig för vad som händer om 'fel' person råkar läsa något jag skrivit i affekt eller för all del välgrundade meningar om någon skitstövel, sådana finns det ju gott om. Tack vare min självcensur så har jag antagligen sluppit en del pinsamma samtal, vi  har nog alla CC personer i mail vi inte tänkt. En klassiker är att man har tänkt forward ett riktigt korkat mail med en tilläggskommentar typ 'X är en grinig surkärring', men i stället för att forward så har man 'reply all'. Mina regler har nog gjort mig till en bättre människa också, det är ju svårt att veta, men jag gillar att tänka att jag blivit en bättre människa.
Tidigt i år skapade jag "bloggen", ett forum där jag i självironisk form tänkte skriva om förtretligheter i vardagen, ibland kan jag vara rolig, ex. mina beskrivningar av hur jag renoverade ett kök har fått många att skratta. Nu har bloggen inte blivit ett sådant forum utan mer ett forum för en grinig gubbe, där jag kritiserar politik, politiker, offentliga skribenter och journalister. Och gör man det så måste man ibland bryta mot åtminstone min första regel, och jag tycker jag har rätt att göra det, det handlar om personer som tar betalt för att lägga beslag på utrymme i medier, oftast bryter de själva mot mina regler, bl.a. har de en fäbless för att utmåla meningsmotståndare som onda. När en person inhöstar honorar för en dålig text eller i TV torgför urbota dumma åsikter, då tycker jag att det är ok att bryta mot min första regel och ibland även den andra. Jag hoppas att jag aldrig bryter mot min tredje regel att inte kunna stå för vad skrivit i ett direkt möte, då är man inget annat än ett fegt kräk, och det vill ingen vara.
När det gäller rika och framgångsrika personer som profiterar på andra människors olycka, som de som propagerar för spelverksamhet typ Mats Willander, då tycker jag att det är helt ok att bryta mot mina två första regler. Mats Willander lånar ut sitt goda rykte och namn till en skumraskverksamhet vars mål är att ta så mycket pengar som möjligt ifrån andra. Jag tror att 'name and shame' är en verksam metod för att stoppa kända människor från att sälja sitt namn till etiskt förkastliga verksamheter.

Hälsningar ifrån solen och värmen!

Enligt den Amerikanska vädermyndigheten NOAA var det senaste halvåret det varmaste någonsin uppmätt, riktigt vad det betyder vet jag inte men man kan nog utgå ifrån att det inte blir svalare på jorden. I går hörde jag på P1 att något klimatväderinstitut uppjusterat sin prognos att jordens medeltemperatur kommer att öka med 3 grader inte 2 till nästa sekelskifte. Min prognos som jag gjorde c:a 2010, att varje ny respektabel prognos av ökningen av jordens medeltemperatur kommer att vara större och snabbare än föregående prognos, håller fortfarande. Min metaprognos kommer att vara sann så länge som produktionen av fossila drivmedel ökar. Vad som händer när produktionen inte ökar längre vet vi inte, troligast är att medeltemperaturen fortsätter att öka till det går åt helvete på riktigt. Hedervärda miljökämpar arbetar hårt för att få länder/företag/organisationer att lova begränsningar av användandet av fossila bränslen. Tyvärr betyder det inte ett fiddevitt så länge som produktionen ökar.
Historien har lärt oss att klimatförändringar skapar folkvandringar, troligtvis har den globala uppvärmningen startat nuvarande flyktingkatastrof, om det är så, är det vi ser nu knappast ens början av mänsklighetens största migration någonsin. Då känns det bra att Island har utfäst sig att ta emot 50 stycken flyktingar, FEMTIO STYCKEN! Det finns länder som tvingats ta emot många fler och sedan finns det två länder i Europa som frivilligt tagit emot många flyktingar Tyskland och Sverige.
Men det finns många länder som inte gör mycket. Vad gör alla rika oljeländer? Norge, Saudi, Quwait et al. Om jag har rätt, så eldar ju oljeländerna på den värmeinducerade folkvandring som pågår. Då kan man tycka att det borde anstänga sig lite extra för att hjälpa till. Utövar de filantropi i det tysta? Det kanske finns miljontals flyktingar i Saudi, och Norge kanske finansierar alla flyktingläger i Libanon? Det skulle vara intressant att få veta tycker jag, finns det någon ambitiös journalist som kan skriva en liten artikel om detta?    

Självkritik?

I dag skriver Erik Helmersson i DN 'Vi tjatar dagligen om SD i 99 forum. Kunde vi inte vika det hundrade åt någonting annat?'. Det ska nog vara klädsamt självkritiskt angående DNs extrema SD exponering som hastigt avtog under våren 2015. Nyligen skrev också DNs chefredaktör om exponeringsbalans vad gäller SD. I stället för att klämma ur sig halvkvädna visor 'vi alla skriver för mycket om SD', skulle det var mer intressant om Erik skrev om varför DN tog beslutet att tokexponera SD, och varför man tog beslutet att sluta med tokexponeringen. Vidare skulle det vara intressant om Erik skrev om sin del i denna propagandakampanj. 
Jag tror att tanken var att man skulle avslöja SD och därmed få medborgarna att vända sig ifrån SD, men kampanjen slog fel och det tog alldeles för lång tid innan ansvariga på DN förstod att kampanjen var kontraproduktiv. Det är min tolkning, det skulle vara mer intressant att få veta hur det gick till av en insider som Erik. Men det inte troligt att Erik eller någon annan heller för den delen kommer att skriva något riktigt självkritiskt. Ledarskribenter har nämligen aldrig fel, de går bara vidare och skriver om något annat.