I morse på väg till jobbet på kulturradion, intervjuades någon doktorand i någon normkritisk disciplin. Hen hade undersökt könsroller och dess betydelse för dansundervisning i mellanstadiet. Hen hade efter mycket möda och stort besvär kommit fram till att flickornas rörelsemönster visade att de var objektifierade, medans pojkarna utförde upplevt maskulina rörelsemönster. Båda dessa slutsatser antas vara negativa.
Det saknas sannerligen inte pengar i universitetsvärlden, om en så uppenbart okvalificerad person kan uppta en doktorandtjänst. Vad är meningen med slik forskning annat än slösa med pengar och resurser, doktoranden i fråga ska naturligtvis ut i produktionen och inte uppta viktiga resurser på våra universitet.
Jag kan rätta doktoranden på en punkt, pojkarna utförde manliga rörelser, de var inte bara upplevda de var verkliga, dessutom de förment objektifierande rörelserna flickorna gjorde var feminina.
Med objektifiering menas i det här fallet att flickor tvingas av sina fäder att lära sig att utföra behagfulla rörelser för män att njuta av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar