Äntligen börjar grabben skriva om det jag frågat om under lång tid, inlindat och svävande visserligen, som de andra som outar sig som PK-anhängare. Han tillskriver andra, en anonym massa att eventuellt och kanske de inte varit helt och fullt journalistiskt korrekt. Så långt är allt som vanligt när PK anhängarna biktar sig. Men Erik hintar lite grann att han själv kan ha varit del av att undanhålla sanningar, och det är stort.
Vi vet alla att det förkommer icke PK bråk på flyktingförläggningar. Vi vet att 'skäggiga barn' existerar och att det medför problem. Vi vet att nyanlända är överrepresenterade när det gäller sexuella övergrepp. Vi vet att det existerar organiserat tiggeri bland EUmigranter.
Jag har respekt för att journalister inte skriver vad som helst utan att de vill ha belägg för vad de skriver. Men som journalist måste man kunna gräva själv och göra utflykter i verkligheten. Se själv hur tiggeriet fungerar på exempelvis Stureplan under helgkvällar, eller hur det ser ut på 'utsatta' barnsjukhus. Följ upp vad de hundratals gatpojkar ifrån Marocko gör, som enligt Anders Ygeman begår brott i Sverige. Studera statistik, där kan man exempelvis lära sig att socialdemokraterna (försöker) begränsar invandring och de borgerliga ökar den, tvärt emot vad som oftast skrivs av journalister i s.k. seriösa medier.
När det gäller SD har journalistkåren inte samma höga krav på etik och moral. Jag vill fortfarande ha svar på varför DN tokexponerade SD och ganska tvärt slutade upp med det någon gång under våren 2015 i samband med att chefredaktören skrev en ledare om exponeringsbalans. Erik Helmerson säger sig inte känna till en medveten strategi mot SD, men fan tro't.
Erik Helmerson för snåriga resonemang med krumbukter i de senaste artiklarna, som går ut på att han är hjälte för han tar de svaga i försvar, men att det kan ha lett fel någon gång. Själv uppfattar jag det som att Erik tar sin egen idévärld i försvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar